just nu är jag hästlos, en längre tid i mitt liv, gjorde mig av med Otto, till en annan fodervärld, i aug -13, så jag hoppas han har det bra hos henne, om han nu är kvar där, vilket jag hoppas för hans skull, då det inte är trevligt för hästar att flänga runt hos olika personer. 
Jag har ju en liten bebis nu som är 6 månader och en påväg, som är beräknad till 26 okt. 

Så tanken var ju egentligen att ta hem en arab kille på 9år, allt var klart och flytt skulle ske, sedan kom inte mensen och bebisen var ett faktum. 
Så nu står jag här och väntar mitt andra barn, tillsammans med min drömman, men ingen häst har jag, vilket är tråkigt, men ändå bra, för tiden hade verkligen inte funnits för en på heltid, och ridning 5-6dagar i veckan, tiden finns för kanske 1-3dagar i veckan, beroende på hur min lilla 6månaders tös vill sova, för det är svårt att hinna med att rida, sköta stall och allt där runt om när sambon kommer hem runt 18 på kvällarna, det finns inte mycket tid över, men då bebisen sover, då fuknkar det att greja med häst och allt runt om, men det funkar inte alltid nu när hon är större, för ibland sover hon 4timmar på förmiddagen och ibland sover hon 1½ timme. 
Så svårt med tiden där. 

Men jag har en sådan tur att jag rider stallkompisen häst. En welch cob valack, 8/9 år, 155cm i manken, utbildad LB, men inte gått korrekt på BRA LÄNGE, så jag har lite att jobba med där. 

Hon som äger honom är en äldre kvinna, som är mer eller mindre nybörjare, hon kan rida lätt, fatta rätt galopp, jaa, det är där hennes nivå är. 

Sedan är det en grann tjej som rider honom 2 gånger i veckan, eller har hand om honom 2 gånger i veckan, på 17/18 år och hennes nivå är strax över ägarens, så där blir han heller inte genom riden. 

SÅ mitt mål med honom är att han ska kunna gå i form, trampa under sig i alla gångarter UTAN att bråka/streta emot i 20min. 
Jag försöker rida honom iallafall 1 gång i veckan, så han förstår och kommer ihåg hur man ska bli riden. 

Än så länge, så går det NÄSTAN klockrent i traven, där bär han upp sig jätte fint, men skritt och galopp är det svårare med, där får vi jobba och skritten är nästan omöjlig. 

Vi jobbar mycket med att behålla formen i övergångarna mellan gångarterna och även att kunna gå på ett böjt spår utan att skjuta ut eller in bog eller bakdelen. 

Sist jag red honom, så körde vi lite öppna i trav och det gick hur fint som helst och även ett högre arbetstravtempo, där han gick i en låg och rund form, med en rygg som var jätte fin och bak som var bra under. 

Han har tidigare gått på ridskola, så han kan ju lite knep för att komma undan, speciellt på hans ägare och hans medryttare. 
Men det funkar inte riktigt på mig, för jag känner när dom är på g och avbryter dom redan där. 

Så vi får se var vi hamnar med honom i slut ändan. Mitt mål är faktiskt att i alla fall klara av ett LB program här hemma i första hand och kanske även fixa en LA på bana, för att sedan öka upp oss =)

Ja, då har man varit hästlös i 1månad nästan exakt.
Otto, min fina Otto åkte till nytt hem runt den 22 Aug, då jag inte ville att han skulle stå och vänta ut mig och min bebis, samt min ridbarhet, då han ej mådde bra av det, så hade jag även upptäckt lite "problem" med honom, som hans ägare ej hade talat om för mig, visst inga större problem, men fångkänsla bland annat, samt att hans muskelstörning påverkade honom mer än den gjort tidigare.

Så jag kände det att det ej är lämpligt för honom att stå i ca 3månader, minst för jag inte kan rida honom, han mår ju inte bra av att stå i 3veckor.
SÅ det blev ett tungt beslut att fatta, att skicka iväg honom till en helt främmande person, som inte verkade ha "alla hästar hemma" om man säger så, när det gällde hur man uppför sig bland folk eller att man ska lyssna på ens person som har haft hästen aktiv den senaste tiden...
Men men, inte mina bekymmer, men ändå tråkigt och ledsamt, ville ju ha kvar min fina prins, men man kan inte ro för allt..
Hellre få en bebis än behålla en gammal häst...
Han var ju trots allt, eller är trots allt 18år, så han kanske hade hållt i 1år till, eller kanske 10år till, ingen som vet..
Och inget jag vill spekulera i heller, då han är "död" för mig, eller jag tänker så ibland, för då är det lättare att förstå och acceptera att han ej är hemma hos mig längre..."får jag inte ut hans kärlek, ska ingen annan få det heller". Ja, lite så tänker jag, för han var verkligen hästen för mig, bråkig, fast ändå snäll...
Min fina prins.

Saknar dig så...

Grät blod i 2veckor till och från över hans flytt. Min älskade häst.

Men hästlivet är inte slut för han flyttade, var och kollade på en ny polle för två veckor sedan, en arab herre, valack på 8år, grundriden och super trygg och lugn. kändes trevlig, riktigt trevlig, red ju inte, men myste och borstade, såg hur han bettede sig i stallet och bland folk och i hagen. Verkade super go, lugn stabil och trygg.
En häst som jag skulle utbilda, få till att bli en "riktigt" ridhäst, och inte bara skogsmulle, som han gått som, visst han kunde gå i form, men han kan inte mycket mer än så, flytta för skänkel, start och stopp, det var det han kunde, alltså grunderna, är en unghäst i nivån, och även lite i sin ålder, han kanske skulle kunna ha lite mer kunskap, men ändå inte, då jag har förstått det rätt, på andra arabfolk, så tar man inridningen lugnt och sansat, då deras huvuden ska hänga med, så dom inte ska bli hel tokiga, utan bara vara lite halvt på tårna, men ändå trygga, säker och jordnära.
Är ju en hästras, som man måste aktivera, både fysiskt och psykiskt.
Ifall jag tar hem honom eller ej, det beror på ridningen, hur den funkar och vad ägaren tycker efter de besöket.
Ska i så fall ta hem honom i jan/feb någon gång, så jag får chans att läka orenligt efter förlossningen (som för övrigt är om 2dagar, enligt ultraljuds beräkningen).
Här är två bilder på honom.

Men Patrik (min sambo) är lite sugen på att jag ska skaffa mig ett kallblod, som är inkörd, så man kan ha skoj med i skogen, eller i skogsbruket, hade varit super skoj det, då vill jag ha en nättare nordsvensk, som ej är så tung att rida, som man ändå kan arbeta med..
Kanske en mindre eller smalare modell av ardenner, jaa...får se, vad det blir..om han får sin "vilja" igenom, det är ju trots allt han som ska betala för hästen. ;)

Men jag vill ju ha en ridbar häst, en som funkar att rida ett dressyrpass på, en som man kan få upp i en härlig fart på uteritten...
Ja, en blandning mellan Otto och Bella, kanske..
eller som en av mina tidigare hästar, som verkligen var den blandingen: Dilba, dock var hon väldigt grön i sin ridbarhet på banna, trots sin ålder 12år, var inte riden så mycket där, för hon "bråkade" lite, var lite stönig, så hon som jag delade henne med, hade mest ridit ut, var ju även det hon ville ha henne till...Skogsmulle tant, förstår jag, när man är 50år drygt och jobbar som advokat, driver egen byrå och har häcken full, så vill man slappna av, komma ut och njuta och inte bråka..
Här är den gamla damen, som idag är triangelmärkt och dryga 18/20år där någon stans, om hon än lever...

Har faktist ingen aning om det...

Han har inte fått aktivera sig alls sedan vi longerade den 6/7, alltså idag en hel vecka sedan.
Men jag har haft så jävla ont i både rygg, ben och haft även lite foglossningar.
Har inte varit en dans på roser denna vecka.
Hade varit underbart att ha något som hjälper mig med honom och stallskötseln.
Men jag vill fixa det själv och gör det egentligen, han brukar ju iallfall gå 4dagar i veckan.
har bara blivit den sista tiden nu som han inte gjort det ordentligt, eller han har iallfall gått 3dagar tidigare, minst.
Men inte så konstigt att man är trött och seg när man jobbat över 3 av 4 dagar, att man har foglossningar, rygg smärtor osv. Är ju i vecka 30, alltså 10 veckor kvar till födsel, med andra ord har jag 2månader kvar drygt innan jag ska föda, så då är man rätt trött och sleten i kroppen.
men han ska aktiveras i helgen, är min tanke iallfall. får se ifall den funkar.

snart blir det avmaskning och bete för dom..

härligt.

Här kommer longeringen från när jag longerade Otto igår.

Inte de mest rättvisaste filmerna på honom, då han var trött efter ett rätt hårt pass för honom, med mycket övergångar, så han är mer allärt på mina kommandon i vanliga fall, än vad filmerna visar.

Ni får bortse från min röst, dåliga filmer och en trött häst och bedömma efter det.

Kom med åsikter.
OM ni vill se hur han såg ut i kroppen i helhet under rörelse och jämnföra lite bättre, för att ge bra åsikter/kretik, så kan ni ta och kika in på ett inlägg från april, då jag la ut en longeringsfilm från ett tillfälle: http://livetmedhast.bloggplatsen.se/2013/04/29/9783079-film-fran-longering-fredag-26-4/
 

inte min mening.

nu har jag ju ändå grejat väldigt mycket med honom, för mitt tillstånd, men jag har ändå inte fått tummen ur och börjat blogga aktivt.

Men kan la dra lite kort om vad som händer med oss.

Jag tränar ju för Emma Topp, en grymt duktig dressyrryttare, som bor i Vänersborg, och som har privatlektioner för oss "amatörer".

VI har ju arbetet mycket i skritt, eller enbart skritt när det gäller ridningen, för jag fixar inte att skumpa runt längre, då jag har drygt 3månader kvar till förlossning.

Och nu har jag börjat komma åt Otto, eller vi har börjat kräva mer av honom, då han fått en bra grund muskulatur, så får han ju faktiskt prestera mer än tidigare.
Så vi har arbetat 2träningar med framdelsvändningar på en fyrkant, runt koner, vänstervarvet flyter det på och han får en fin lösgjord effekt och söker sig fint ner i handen, vänder runt utan större problem, men högervarvet däremot är värre, det är en jobbig sida för honom och även för mig.
Inte det bästa när båda har sin svaga sida på samma sida ;)

Men vi kämpar på med den, trotts att vi bråkar och blir arga på varandra.
Då han inte orkar eller vill, börjar han först backa ur rörelsen och när inte det funkar så lättar vi lite, men det funkar heller inte, för jag blir så extremt jävla arg och skriker på honom samt drämmer till med skänkeln, precis innan  man känner att han är på väg upp, för att mana på framåt och avbryta rörelsen eller så ber jag honom bara flytta sig och göra något annat, men helst vill jag bara avbryta det han håller på med och fortsätta med det jag begärda av honom och det funkar helt okej.

Sist träning som var i tisdag så körde vi skänkelvikning på långsidan av spåret och framdelsvändning när vi kom till hörnet för att sedan göra samma sak i andra varvet på tillbaka vägen.

Även detta funkar kanon i vänster, men svårare i höger och här blev han inte lika frustrerad, utan funkar bättre och här känner jag mer att "okej, här flyter skänkelvikningen fint, nu gör jag vändningen", här har jag mer fria händer att avbryta när det funkar som bäst och inte är styrd att köra vändningarna där konerna är.

Han verkar uppskatta dessa rörelser mer och mer och vill vara mer till lags, men ändå få sitt ord sagt och bråkar lite med.

Han har ju tendenser till att dansa mycket på bakbenen för att komma undan, gör ju så med sin ägare (är ju fodervärd till honom). Men jag kommer inte låta detta fortsätta, mer än vad han redan gör, vi ska avbryta detta och få han till att fatta att det inte är någon idé att bråka med mig, för jag ger mig inte.

Härligt med honom är att man inte behöver vara rädd när han grejar, för det är verkligen en lugn och stilla, inget så där explosion, utan lite följsamt och fint, men ändå inte okej om jag ej ber om det, vilket jag aldrig kommer göra, då stegringar är verkligen en farlig sak. Fattar mig inte på dom som lär sina ponnys (framför allt) att göra det på kommando, då dessa tjejer oftast INTE HAR NÅGON KOLL ALLS PÅ VAD SOM HÄNDER.

Men när Emma inte är med oss, så longerar jag mycket, vilket funkar fint fint, då han behöver få galoppera och även trava för att behålla kondisen och inte bli lönnfet. ;)  

här är en bild från när vi longerade igår. Trav och han är lite störd över att en Ponny blev utsläppt i hagen intill och han var tvungen att gå ordentligt.

Filmade även från båda varven, så dom kommer också komma upp...

Här är en bild på Otto som är tagen i Februari 2013, då har jag haft honom i 1månad ca, max en månad.

Denna är från Mars, början av mars...

Har verkligen missat att ta bra kort så man ser en tydlig förändring i kroppen på honom. Men det är iallfall något man ser skillnad på. ;)

Detta kort är också från igår, i början av Juli alltså =)

Så en förändring har allt skett i hans kropp. Eller vad säger ni?!

Igår longerade jag Otto en sväng. tror han uppskattade det. Han frusta och frusta och verkligen slappnade av, när vi tog och galopperade, så han tyckte nog det var dax att röra på sig igen =)
FInns inte så mucletatt säga om passet, som alla andra: vilket är bra.

testade även den andra tjejens häst, han går aldrig korrekt med henne och igår var det en granntjej här och provred honom för medryttare och han gick inte korrekt då heller, så jag var tvungen att kasta mig upp i foppa och sladderbyxor och han kunde ju, men han tykte det var grymmt jobbigt att man KRÄVDE något av honom...men ska ta och rida igenom honom iallfall en gång i månaden, så han får gå RIKTIGT, som han ska gå och kan gå stället för med huvud långt ut i vädret och bara springa på... =)
Han blev lite sur på mig, när jag bad honom arbeta, några steg i öppna fixade han, men inte mycket mer än 2steg, skänkelvikning 3steg, så han kan allt, bara han får lite stöd och stöttning.. men om honom kommer det bli om ajg rider honom mer, vilket ajg ska försöka göra.

Idioter till grannpojkar!!!
Hur fan får man för sig att skjuta av 5 raketer, precis utanför hästhagen, där det går 5hästar??? Tänker man över huvudtaget då?

Hade precis lagt mig ner i går natt för att sova och jag har skott, tänkte att grannen fylle sköt med bössan, men sedan kom det massa skratt och tjoande, så gick ut (naken) på altanen för att se efter och då ser jag raketer och ungarna (som är minst 18år), står ute på vägen, för dom fyrar av dom på sin gårdsplan, som är på andra sidan vägen gentemot hagarna..

Fyyy fan. hör och ser hur hästarna springer runt där ute i panik (iallfall 2av dom, som jag ser). blir gött panikslagen, när jag vet att stallägarna ej är hemma och antagligen inte pappan till pojken heller.

jaga hästar kl 00.20 är inget roligt tänkte jag, speciellt inte själv..! =(
Men jag tog på mig kläder, gick ner till hagen, för att se till dom, och om dom sköt en till så skulle jag säga till dom snällt och vänligt, men ändå bestämt att dom bör sluta, då dom skrämmer hästarna!

ALLA hästarna står i hagen när jag kommer ner, och tråden verkade vara hel, så gick in i ena hagen, den som har rundbalen i sig och hämtade massa hö, för att dom skulle lugna sig och få något annat att tänka på, samt ge dom som stod i den hagen, hö som var längre bort från pojkarna.

Men inga mer skott kom, som tur var, för deras egna skull ;)
Och hästarna verkade lugna sig väldigt snart, iallfall OTTO och hans hagkompisar, dom var ej så uppjagade som travarna var, men även Esther, den gamla tävlingsdamen lugnade sig efter lite hyschande och pratande, så dom fick nog en bra natt ändå, tills slut.

har precis varit nere och "Morgon" fodrat dom, kände att det ej är brottom, när dom fick 4kg var vid 00.30 och haft nästan fri tillgång under dagen och kvällen, då dom stod "själva" under natten, så slängde stallägarens pappa till dom rikligt med hö, så dom skulle klara sig intill förmiddagen och eftersom jag gav dom extra i natt, så gjorde dom det verkligen =)

Så nöjda med blöta hästar möttes jag av i hagen idag =)

men jag har varken hunnit eller haft lust att blogga, inte iallfall i hästbloggen.

har inte haft så mycket att skriva om heller för den delen.

Som ni vet är jag gravid och har känningar ifall jag anstränger mig för mycket.
Men jag försöker hålla oss igång så mycket som möjligt, iallafall 3dagar i veckan, med longering och ridning.

VI har haft lite motgångar för att kunna hålla igång oss också.
Jag har varit sjuk, till och från, med en förkylning som aldrig ville släppa helt och hållet.

Sedan när den väl var borta och vi började greja med longering och lättare ridning igen, får Otto hovböld, trots att han går på heltäckande sula.

Så då blev vi stående i 2 veckor pga den.

Och första ridpasset och aktiveringen för oss var igår, för vår dressyrtränare, Emma Topp.
Vilket gick kanon. 

Eftersom jag har 3månader kvar till förlossnignen så tog vi det försiktigt, vi arbetade med framdelsvändningar, i 1timme...

Var grymt jobbigt tyckte Otto, speciellt i högervarvet, då blev han så frustrerad på mig att han ställde sig en aning på bakbenen och ville komma undan totalt.
Men fan ger vi oss inte för det, men lite försiktigare är man ju i ett sådant läge när man är gravid, har ingen lust att trottsa och pressa allt för mycket när man vet hans tendenser att bråka med bockningar och stegringar ifall han ej vill, inte när man är gravid iallafall..
Men detta beteendet släppte väldigt fort, när han blev tillsagt och jag blev förbannad, så la han av, han har svårt för högervarvet, liksom jag, och han känner ju av att det är mitt svåra varv och vet även om att jag inte orkar som jag gjorde förr, och då är det lättare att komma undan på detta vis ;)
Men vi kämpade och allt funkade fint...

Tappade ibland formen, gick mestadels som en klocka, och vilken häst jag har när han sätter under sig ordentligt, var längesedan jag kände den kraften han har, då jag inte orkar rida igenom honom så här mycket själv tidigare...

Men jag älskar verkligen min häst.

SÅ nu ska vi FÖRSÖKA hålla igång så länge det går, innan bebisen kommer =)

Här kommer lite nya kort på prinsen min.

Kan ni inte säga vad ni vill läsa om också? så jag vet vad jag ska skriva om. 
För ni är ju faktiskt inne och kollar min blogg varje dag, har iallafall läsare trots det inte händer något här.